För att lagstiftningen ska säkerställa att svenska företag ökar sin konkurrenskraft måste regelförenklingar ske. En stor del av den ökade regelbördan har sitt ursprung i lagstiftning som kommer från EU. Trots löften från den nuvarande EU-kommissionen om att minska antalet regler har ökningen fortsatt, om än i ett lägre tempo. Om antalet regler totalt sett ökar går fördelarna med det gemensamma regelverket i många stycken förlorat. Jag vill att Sverige ska vara drivande för ett omfattande arbete med regelförändringar och regelförenklingar i EU. Det är inte fler regleringar och höjda trösklar som Europa behöver.
Kommissionen bör intensifiera regelförbättringsarbetet. Tidigare hade kommissionen ett mål om att minska de administrativa kostnaderna för EU-lagstiftningen med 25%. Ett nytt mål bör formuleras. Det sätter tryck i arbetet och bidrar till att alla EU:s institutioner kan bidra.
REFIT-programmet, som syftar till att genomlysa den existerande lagstiftningen inom EU för att förenkla regelverket, måste förstärkas.
När ny lagstiftning ska antas ska en konsekvensbeskrivning tas fram för att beslutsfattare ska inse hur förslaget påverkar företagare. Dessa konsekvensbeskrivningar måste bli bättre och bör samtidigt tas fram i samarbete med företagare.
Regelförbättringsarbetet bör genomsyras av målsättningen att företag ska kunna växa och ge möjlighet för fler jobb och ökat välstånd. Det handlar om att optimera EUs regelverk så att de på både ett smart och ett kostnadseffektivt sätt ger resultat i form av fler växande företag och därmed fler jobb. Reglerna ska vara nödvändiga, proportionerliga och effektiva. Dessa principer för regelförbättringar ska omfatta alla EUs institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen – inklusive genomförande och uppföljning.
